13 november 2018

Framtiden ser ljus ut!

Allmänt

 
Den här veckan blir lugn och harmonisk jämfört med förra veckans hektiska schema... Jag hann dock med att både fira fars-dag tv gånger dock i förväg på grund utav att jag var tvungen att gå in och jobba i söndags. MEN jag fick lite tid över och hann få till en middag med en utav det bästa, Pihlen såklart. Däremot blev ingen av oss speciellt imponerade utav pinchos denna gång, det tog otroligt lång tid innan vi fick både dricka och mat. Självkalrt får man ta hänsyn till att det är mycket besökare med mera. MEN det var inte överdrivet mycket folk faktiskt, så det var något annat tokigt... 
 
Vi fortsatte vidare för att bara prata om framtiden och diverse annat på Kitchen & Table, alltid lika trevligt där! Det fick bli alkoholfritt bubbel för min del efterssom jag körde och det var absolut inga probelm. Vi har alltid trevligt när vi träffas. Skönt att det blivit mycket oftare på senaste tiden! 
 
 
Snart är det ju dags att inhandla julklappar, jag tänkte att jag skulle tipsa lite om vad man kan köpa till nära och kära. Vad tror ni om det? Jag tänker mig att det blir en liten serie med kanske två inlägg i veckan fram tills kanske lucia? Jag ska fundera på det! 
 
Kände mig så otroligt snygg under middagen faktiskt, jag testade min nya palett ifrån Huda Beauty. Lite besviken på hur skuggorna lag sig på locket, men efter två lager så blev det riktigt bra faktiskt! 
 
Jag filar fortfarande på min fem-årsplan, men den är snart klar faktiskt! Självklart kommer jag att visa er den då. Men, fem år är en lång period och jag tänker mig göra en plan för resten utav året också. Den kommer imorgon! 
 
 
Fasiken, jag har velat fram och tillbaka nu i ett par dagar och har hittat info om att bladen till kalendern ifrån Louis Vuitton som jag vill unna mig i april nästa år. Bara finns med engelska coh franska helgdagar. Är det här verkligen sant? Det låter ju lite tokigt måste jag säga... Men näe, jag ska unna mig den! Med svenska helgdagar eller inte! 
 
Jag har kollat på olika set-ups hela förmiddagen, hur folk skriver i dem, hur pappret ser ut, vilket print jag vill ha med mera. Jag har börjat lägga mycket energi på reaserch innan jag införskaffar mig något. Ska jag exempel köpa något för över 500:- så funderar jag i minst tjugofyra timmar. Det har verkligen dragit ner på mina impulsköp, jag gillar planering och har nog alltid gjort det på olika sätt. Idag har jag en likviditetsbudget (budget som visar om min inkomst täcker mina utgifter över tid) som jag uppdaterar varje dag jag har köpt något. Jag spar alla kvitton och för in i pärmar. Det är ju sånt jag vill jobba med egentligen. Just för tillfället får jag jobba med det på låssas! 
 
 
Jag kollade igenom mina bilder i telefonen igår och hittade denna. Den är tagen för kanske fem månader sedan. Mitt liv var så annorlunda då, det är både coolt och läskigt hur snabbt livet kan förändras. På bilden skulle jag på dejt faktiskt, privatlivet var på topp och karriären var på botten om jag ska vara helt ärlig. Jag började gå till min terapeut och en naprapat regelbundet. Försökte bearbeta tunga minnen ifrån ett par år tillbaka. Att bara plocka ur diskmaskinen kunde oroa mig i flera timmar. Jag ville inte träffa någon annan än den killen i princip. Tackade nej till middagar och festligheter för att ligga i sängen i ett mörkt hus och mala igenom serie efter serie. 
 
 
Här däremot, på en bild tagen för ett par veckor sedan. Karriären, eller ja. (Jobblivet kanske man får säga än så länge) Börjar gå uppåt i rask takt, beröm och ansvar löser av varandra under flera veckor nu. Jag är stolt över den tjänst jag har idag och över hur snabbt jag gick hit. Privatlivet däremot, är väll i en bergochdalbana just nu. Måste det vara så, att man ska behöva välja privatliv eller karriär? Jag tycker inte att man ska behöva välja faktiskt. Jag tror fortfarande på riktigt att det finns någon för alla där ute, men vet inte om jag är så sugen på att hitta honom just nu. Jobba är ju så roligt när det går bra och nya dörrar öppnas. 
 
Det var längesen jag kände att jag mådde såhär bra, det saknas en person och när vi vuxit upp på varsit håll är jag övertygad om att vi kommer att kunna återgå till väldigt nära vänner. Jag känner mig stark i mig själv, stark i hjärnan och kroppen börjar stärka sig igen. Allt är möjligt om man bara vill det tillräckligt mycket! 
 
 
 
Idag har jag hunnit med extremt mycket. Ledig dag för min del sen väntar en jourvecka. Skönt med en dag ledigt för tvätt och städ! Att göra listan för dagen var lång, gör ni också så. Skriver upp allt ni ska göra? Eller är det bara jag som skriver verkligen allt? Som exempel diska, tvätta, vika tvätten, göra matlådor, byta lakan, bär in saker ifrån bilen osv.  
 
Det är skönt med produktiva dagar som börjar lite slött övergår i lagomt tepmo som slutar med en lång dusch och tv. Älskar det! 
 
Nu är vi ju redan i November, som tiden går! I slutet av december ska jag äntligen till Jenni igen för färg och klipp. Är lite sugen på att byta de röda tonerna emot en hazelnötsbrun fräg. Men det röda har varit med mig länge, det känns mest som mig. Helt galet att det är över tio år sedan jag färgade håret första gången. Det kommer jag aldrig glömma. Inför ett Halloween-disco i lågstadiet lovade mamma mig attt jag skulle få ha rött hår och klackskor på mig. Ni förstår ju lyckan! Men jag vet inte, vi får se vad hon säger! Det är näst intill omöjligt att få en tid hos Jenni, man måste vara ute i extremt god tid. Jag bokade den här tiden redan i juli och då var dem nästan slut! Så är ni sugna på ett flawless hår kika in på hennes instagram @jennikaskikallio
 
 
Jag var förbi stan en snabbis för ett par dagar sedan och fick se att Rizzo hade rea. På senaste tiden har jag blivit helt förälskad i lägre klackar som är bekväma. Förrut var det ju desto högre desto bättre... Men så olidligt on man får i fötterna efter en hel dag i en decimeter höga klackar som man dessutom knappt kunde gå i. Nej fy, skönt att den tiden är förbi. När jag tänker efter så är det inte speciellt mycket jag gillar idag som jag gillade då, för kanske fyra fem år sedan. Min vardag bestod i princip av leggning ifrån H&M med en collegetröja till. Helst någon form av sneakers till. Sådana som gick upp lite på vaden. Ryser av att tänka på det. 
 
Idag däremot vill jag helst gå i pennkjol eller kostymbyxor med ett par nätta klackar. Det känns mer dressat och mer som mig. Som den jag är nu. Dessa är 7,5 cm höga, perfekt höjd för mig som redan är 170 lång. Dem är dessutom ohyggligt sköna, väldigt mjuk läst. Något som är extra viktigt för mig är att känna mig bekväm, vissa dagar går det inte alls och jag känner mig enbart ful och grå. Känns inte allting så mycket lättare när man känner sig snygg och bekväm? Är det bara jag?