Phju, äntligen hemma i Uppsala igen. Efter att SAS först ställt in mitt flyg i måndags kväll, sedan bokat om mig ytterligare sex gånger igår. Paniken var nära kan jag lova er. Usch vad jobbigt det var. 
 
Sverige, är det inte vackert ändå. Med alla fällt, små byar och hela landsbygden ifrån ovan. Visst är det vackert, men jag lider verkligen med våra bönder som kämpar i den här hettan. Det är inte mänskligt längre. så fort jag rör mig känns det som att jag smälter bort. Svetten rinner vad jag än gör och ac:n i min bil är slut. Egentligen är det ju inget problem jämfört med dem som finns i landet just nu. Men, ibalnd får man lov att gnälla. 
 
I morse vaknade jag svettig och varm, det kändes som att jag hade feber. Men det hade jag såklart inte! Jag sov i stan i natt efter en lång dag på Luleå Airport. Det första jag gjorde i morse var att klä på mig och åka hem till mamma för att väcka min sessa, lilla gumman. Hon började gråta när jag kramade om henne, det var lite jobbigt men jag kunde hålla tillbaka mina egna tårar faktiskt! 
 
Jag har fasat lite över den här dagen, samtidigt som jag har längtat något kopiöst över den. Dags att besikta bilen. Igen. Men vet ni. Den gick igenom utan problem, min fina fina pärla. SÅ lycklig över att ha tillgång till min egna bil igen! 
 
Efter besiktingen åkte jag och badade med B, det var så skönt. Inte alls kallt, eller ja. Jag tyckte inte det var kallt hahah. Vad sällskapet tyckte kanske ni kan gissa. Ja, precis raka motsatsen.... 
 
Det blir inget långt inlägg ikväll, inte om något jättespännande heller direkt. Men ibland är sällskapet det viktiga och ikväll är en sådan kväll! 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress